100914 (190806) NEF

Tips beträffande bra, alternativt dåligt beslutsfattande.

Om den existerande förutsättningen som möjliggör att fatta beslut.

Beslut fattar man ideligen i stort som smått.

Vill man leva ohållbart och kämpigt ska man envetet strunta i att använda tanke- och språkförmågan som avsett genom att tänka och förlita sig på sådant som inte är tillförlitligt – det tillfälliga man ser, vet och minns vilket inte har någon substans (inte något bestånd). Se information om utvecklingen som rapporteras och sprids via publikt tillgängliga media.

.

Då ska man fatta beslut enligt exempelvis den traditionella julvisan - "hej tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara - en liten tid vi leva här med mycken möda och stort besvär...." - eller t.ex. enligt den populära vinnartexten Satellite vid europeiska sångfestivalen - ”Love, you know I'll fight for you...”. Ord står mot ord och part mot part. Allt tycks osäkert. Kunskaper saknas sällan men personliga motsättningar (mentalitet) hindrar samverkan.

Vill man leva hållbart och fritt har man att använda tanke- och språkförmågan som avsett genom att tänka och förlita sig på sådant man klart kan förstå är tillförlitligt att lita på. Det som orsakar det man ser,minns och vet. Säkerhet kräver samverkan på opartisk grund.

Då fattas beslut grundat på verkligheten som den existerande levande helheten man ständigt erfar den vara - människan i beständig och oskiljbar relation med omgivningen. Detta stämmer samvetsprövat med den axiomatiska etiska innebörden i grundlagen – vid verksamhet skall iakttas saklighet och opartiskhet.

Var och en väljer vilket alternativ den vill förlita sig på vid beslutsfattande som ju är oundvikligt. Resultaten blir därefter.

Den globalt folkutbredda beslutsfattade inverkan på utvecklingen.

Den ekonomiska tillväxtens princip

 

Människan har till skillnad från djuren att hitta på och av naturresurser (energiformer) tillverka tekniska hjälpmedel, bland annat kläder och bostäder för att reglera kroppstemperaturen så att man inte kommer till skada. Därmed följer frågan vad man har att anpassa dessa konstgjorda energiformer till för att inte åstadkomma störande mental och fysisk utveckling.

 

Man kan i hastigheten få för sig att det är på grund av naturresurserna eller de påhittade konstruktionerna (tekniken, konsten), dvs olika och föränderliga energiformer, man får behov tillfredställt. Det innebär osäkerhet eftersom man inte har något att lita på. Inte någon slags energiform är riktigt säker att rätta sig efter. Det vet man.

 

Man försöker då så länge man kan och med alla medel skydda de saker (energiformer) man skaffat sig och tänker skaffa sig och anser livsviktiga att identifiera sig med. Därmed följer tanken på att ju mer och effektivare uppfinningar man hittar på och äger dess bättre för säkerhets skull. Det är den folkutbredda uppfattningen att ingenting är säkert, bara objektivt och sannolikt. Därmed utvecklas den ekonomiska tillväxtmodellen och dess för alla ohälsosamt oroande följder.

 

Man försöker konstruera och komma överens om en gemensam visionell förutsättning för att förena folk så att utvecklingen ska bli hållbar. Det enl folktron och således det humanistiska sekulära och kyrkliga sättet att tänka om verkligheten, med följder därefter. Den humanistiska verklighetsuppfattningen märks tydligast på språkbruket som innebär kommunikationsproblem. Parter förstår inte varandra. Ord står mot ord, mentalitet mot mentalitet och part mot part.

 

Kort sagt – det tänks, pratas och handlas sammanhangslöst med ideliga och olösbara konflikter om allt som följd..

 

Hållbarhetens princip.

Den språkliga informationsbehandlingens princip.

 

Människan har som varelse tanke- och språkförmåga vilket möjliggör ordbildning och språklig kommunikation om tankar och göromål parter emellan.

 

Varelsens egenskap är medvetenhet. Därmed kan man genom språklig kommunikativ samverkan parter emellan, medvetet använda tillgången på de opartiska universella naturresurserna (energiformer) till att utveckla artificiella energiformer som kulturer inkl tekniska informationssystem för styrning och reglering av processer som fungerar dynamiskt stabilt. Energiformer inkl tankar och ord är således information.

 

Se bl.a. information om hjärnans och sinnenas organiska sammanhang. Vem inser inte, om man vill tänka efter, att det faktiskt är sant?

 

Informationsbehandling sker alltså alltid orsakad av människan i ständig organisk relation med omgivningen, dvs helhetsbaserat via hjärnan och sinnesorganen, oavsett vilka energiformer som yttras för tillfället. Det organiska sammanhanget är den självklara förutsättningen som möjliggör informationsbehandling.

 

Tänker man som part inte på, och pratar parter inte med varandra om den självklara hela och opartiska förutsättningen som möjliggör språklig samverkan så baseras ordbildningen på ett memorerat urval av mångfalden energiformer, inkl påhittade, vilka alltid är olika för varje part och därmed tillsynes sammanhangslösa företeelser (energiformer). Informationsbehandlingen blir paradoxal och numerisk, dvs sannolik.

 

Vad är man part av om inte en helhet? Det är ett axiom.

 

Se bl.a. obestämbarhetsprincipen, objektivering och metrologisk standardisering, dvs databehandling eller sk programmerad digitaliserad informationsbehandling. Kunskaper är av det slaget, dvs statistiska och sannolika.

 

Axiomatisk slutsats:

Informationsbehandlingen medvetna parter emellan sker baserat på verkligheten (Naturen) som medveten helhet, dvs på lika villkor. Eftersom man är en medveten part av en helhet måste helheten vara medveten och en varelse.

 

Energiformer är Naturens och parternas sätt att medvetet via varierande energiformer (aktivitetsformer) yttra sig till varandra i avsikt att klart förstå varandra.

 

Tänker man inte på Naturen som en medveten aktiv helhet då använder man som part naturresurserna som vore de artificiella (konstgjorda) och det är ohållbart växande till extrem grad.

 

De tillgängliga naturresurserna används i växande grad av befolkningen på ett sätt som är ohållbart vilket mentalt och fysiskt besvärar alla parter utan undantag. Behov tillgodoses således inte trots allt tänkande på och tal om utveckling av olika metoder och modeller för att använda resurserna med avsikt att råda bot på besvären. Den globalt vardagligt tillämpade instabila tillväxtekonomin är för alla ett tydligt exempel på resultatet av sådant beslutsfattande betr styrning och reglering vid resursanvändning och resursfördelning.

Användningen går rakt emot erfarenheten att det är möjligt välja tänka så att användningen av resurserna inkl tankeresursen regleras meningsfullt, dvs så att behov tillgodoses för alla parter utan undantag. Om man tänker efter - vem är inte medveten om att t.ex. globalt utbredda användningen av resursen luft sker på ett för alla parter tillfredsställande sätt, dvs så att andningsförmågan och därmed behovet att tillfredsställa den förmågan tillgodoses. Det är också bekant att man kan tänka så att inverkan på luftenergin gör den otjänlig att andas, dock hittills bara i regional geografisk omfattning.

Användningen av luften på ett för andningsförmågan behovstillfredsställande sätt sker dock inte baserat på någon slags utvecklad metod utan av existentiell orsak - det självklara som inte behöver förklaras, att man finns till och verkar odelbart tillsammans med omgivningen man har runtomkring sig oavsett hur olika det sammanhanget ser ut för tillfället för var och en människa. Med andra ord - verkligheten som den helhet den förståligen erfars vara om man tänker efter. Vem erfar inte sammanhängande och inte stundtals? All verksamhet oavsett slag är således kommunikativ (verkan-återverkan) i verkligheten.

Förståelseförmåga har alla människor menad för att tillfredsställa behovet att förstå och yttra sig med ord som är förståliga. Detta i likhet med andningsförmågan och behovet att andas så att förmågan tillfredsställs. Tänker man inte på och talar med varandra om verkligheten som helheten, så används inte förståelseförmågan som avsett med utveckling därefter på måfå vilket är ohållbart. I första hand märks det som att ord står mot ord – språklig kontaminering - vid den språkliga kommunikationen människor emellan. Språkförbistringen sk. Osäkerheten om det som sägs är sanningsenligt eller inte.

Sammanhangstänkande resp detaljtänkande

Det etablerade tänkandet och språkbruket blir detaljbaserat när man antar att verkligheten, efter vad man ser, drömmer och minns, består av stort antal skilda förgängliga olika företeelser som rör sig relativt varandra. Dessa sk objektiva enheter är uppdelbara i mindre enheter men också hopsättbara till system av enheter. Man tänker att man är ett objekt och identifierar sig med ett eller flera objekt vilket blir emotionellt osäkert, dvs instabilt. Inget objekt syns vara säkert att förlita sig på eftersom objekt föds och dör ut. Beslutsfattandet blir därefter minnesbaserat. Minnet är inget att förlita sig på.

Sammanhangstänkandet, som oreflekterat tillämpas vid bl.a. systemvetenskaplig utveckling av globalt täckande mycket komplexa dynamiskt stabilt reglerade system för datoriserad informationsbehandling, innebär tänkandet att detaljerna inkl personal ingår i och verkar i ett sammanhang. Det slags tänkandet innebär alltså att detaljerna anpassas till helheten för samfunktion och att helhet behöver delar och delar behöver helhet.

Människan har således förmågan att förstå sammanhang och då även förstå sin medverkan som del av sammanhanget verkligheten - det faktum att man erfar att man finns och lever oskiljbart tillsammans med omgivningen man ständigt har runtomkring sig och därför inte kan se och studera sammanhanget som betr objekt. Man hänför då emotion till och förlitar sig på verkligheten som den levande helhet den erfars vara och inte till en eller annan bland mångfalden av tillfälliga enskilda eller kollektiva intiga företeelser. Man erfar sammanhängande och inte till och ifrån. Det behöver man inte komma ihåg.

Tanken på – dvs teorin om verkligheten som helheten i överensstämmelse med som den motsägelsefritt erfars vara falsifierar således alla motsägelsefulla teorier om verkligheten som olika för alla parter.

Den vetenskapliga forskningsmetoden som innebär studiet av objekt går således inte använda för att motsägelsefritt dra slutsatsen om orsak och verkan. Verkligheten är inte sannolik och statistiskt säkerställbar. Inte heller är dess objektivt relativa verksamhet vi människor deltar i godtycklig.

Utveckling av mått- och mätsystem (metrologi) visar tydligt på principen för den objektiva (digitalisering) vetenskapliga metoden. Ref t.ex. SP mätcentrum, Svensk mätplatskalender 1979.

De verifierbara fysikvetenskapligt språkligt formulerade relativitets- och kvantteorierna med ekvivalensprincipen (energi är det samma som massa) och obestämbarhetsprincipen (mätningar är aldrig exakta) visar på befintligheten av någonting som verkar ordnat och stabiliserande. Dock är det omöjligt att vetenskapligt formulera den entydiga slutsatsen om den substantiella verkligheten vi erfar finns – den stabiliserande orsaken som yttrar sig som verkan. Man kan omöjligt ställa sig utanför och studera subjektet verkligheten – den stabila faktorn helheten som den mänskliga faktorn är en del av.

Användning av förståelse- och språkförmågan sammanhangsenligt som avsett är A och O för att tillgodose behovet att förstå.

Vem kan inte direkt konstatera att förståndet - hjärnorganismen - ingår i ett levande sammanhang och inte är något för sig själv. Man kan omöjligen tänka och kommunicera språkligt utan omgivningens medverkan. Det ändras aldrig med tiden som är fallet med företeelser.

Varför tänka och prata på ett sätt som motsäger förståelseförmågan och behovet att förstå vad som gäller rätta sig efter för att fatta bra beslut och fördomsfritt rätta till dåliga beslut genast de märks som motsägelser?

Tro i mening tillit till den stabila tillförlitliga existerande orsaken respektive vetande i mening kunskaper om orsakens verksamhet som yttras i alla sinnesled som ett oräkneligt antal objekt - naturresurserna, energin - går då ihop motsägelsefritt.

Beslutsfattandet blir bra - hållbart och fritt - vilket alla parter tjänar på både mentalt och fysiskt

Nils-Erik Forsberg

Helhetsmedveten FoU driftsäkra flygsystem

nils-erik.forsberg@prosacom.se

se fortsättning nedan